Bevakningen sker med hjälp av satelliter som går i polära omloppsbanor och är utrustade med instrumentet Visible Infrared Imaging Radiometer Suite (VIIRS). Satelliterna passerar Sverige vid olika tidpunkter varje dag och möjliga tidsfönster är under natten cirka klockan 00–04 och mitt på dagen cirka klockan 12–16. Eftersom varma objekt, som avger infraröd strålning, kan generera detektion kan tätorter och industrier utgöra källor till falsklarm. Därför filtreras data innan den skickas vidare genom en maskning av tätorter samt en buffertzon på 500 meter kring industribyggnader och industriområden.
STÖRST POTENTIAL I GLESBYGD
Skogsbrandsbevakningen med flygplan finns fortfarande kvar som en viktig del av bevakningen. Det är kombinationen satellit- och flygbevakning som ger stora förbättringar i larmhanteringen. Potentialen för tekniken är, precis som med de skogsbrandbevakande flygplanen, störst i glesbygd där sannolikheten till upptäckt av människor är mindre.
– Vi har bland annat stora skogsområden i Norrland med gles befolkning där detta blir en ytterligare hjälp, exempelvis vid blixtnedslag, säger Klaus Heinsvig, Verksamhetschef Räddning & Kommun vid SOS Alarm.
Satelliterna kan även detektera andra bränder, som exempel har vi bland annat fått in larm om en husbrand längs stranden i närheten av Halmstad.
Under 2022 inkom 1 761 ärenden om skogsbrand – och ännu fler för bränder utomhus – till SOS Alarm. Av dessa genererades cirka 125 larm via satellitdetekteringen. Flest antal ärenden inkom under augusti följt av juli och maj månad.
– De flesta larm inkommer från allmänheten men ibland kan det vara svårt för den inringande att exakt ange platsen. Vid rätt tidsfönster får vi via satelliterna med en fördröjning på cirka 15 minuter en exakt positionering, säger Klaus Heinsvig.
Den nya tekniken för upptäckt av bränder i skog och mark testades under två år av MSB och SMHI i samarbete med bland annat SOS Alarm före införandet.
Artikeln är ett utdrag ur årsberättelsen 2022, hela årsberättelsen finns att läsa här.