Med facit i hand kan vi konstatera att sommaren 2023 inte blev den soliga historia som det flaggades för initialt – snarare en väldigt blöt sådan. Regnrekord slogs under sommarperioden i Örebro, Västerås, Vadstena, Hudiksvall och flera andra platser, trots den torra juni. Och mycket regn på kort tid som faller över ett torrt område kan vara ett recept på översvämningar, enligt Eva Hellstrand, hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning (SGU).
– Torr mark kan inte suga upp regn som faller lika effektivt som lite fuktig mark. Porerna är stängda. Marken fungerar ungefär som en skurtrasa: den suger upp vatten dåligt när den är helt torr, bättre när den redan innehåller lite vatten.
Många har säkert höjt på ögonbrynen under sommaren när SGU varnat för risk för vattenbrist i delar av Sverige trots att det regnat mycket. Anledningen är att det var dåligt med nederbörd i början av sommaren, och även om det sedan började regna rejält så tar det tid innan vattnet hunnit sippra ner i magasin och dricksvattentäkter.
– Det går snabbare i små magasin, alltså egna brunnar och dylikt. I de större magasinen kan det ta månader innan vi ser effekt av nederbörd, säger Eva Hellstrand.
I början av hösten var grundvattennivån fortfarande låg på Gotland och kring Kalmar, två områden som fick avsevärt mindre regn under juli än exempelvis västkusten.
Trots att marken i Sverige generellt sett redan var fuktig i augusti orsakade de stora regnmängderna under stormen Hans stora översvämningar runt om i landet, bland annat i Västerås och Åre. Även många vägar drabbades av skador då grus sköljdes bort och stora hål bildades. Hans orsakade även stora stormskador, bland annat i Västerbotten, där skog till ett värde på flera 100 miljoner kronor beräknas ha blåst omkull. Försäkringsbolag blev nedringda av kunder som drabbats av skador på fastigheter och annan egendom, men noterbart är att allvarliga personskador till följd av översvämningarna i princip verkar ha undvikits.
Värre var det med dricksvattenförsörjningen. Anna Magnusson på SOS Alarm berättar att flera kommuner drabbades av otjänligt dricksvatten då översvämningarna ledde till att avloppsvattnet inte kunde omhändertas på ett korrekt sätt.
– I somras hade flera kommuner problem med översvämningar på grund av hög nederbörd vilket medförde att dricksvattnet blev otjänligt, säger Anna Magnusson på SOS Alarm.
Hon betonar vikten av att kommuner skyddar sina dricksvattenanläggningar och säger att arbetet har intensifierats de senaste 20 åren. Extrema vädersituationer gör att fler inser hur viktigt det är att ta höjd för händelser som tidigare kunde kallas anomalier.
– Här kan vi på SOS Alarm hjälpa till med att skydda anläggningar och uppdatera larmplaner så att krisorganisationen snabbt kan larmas vid en händelse. Dels kan vi se till att anläggningar är effektivt skyddade med brand-, drift- och inbrottslarm och att en kommuns krishanteringsorganisation snabbt kan larmas vid en händelse. Dels kan vi hjälpa kommunerna att larmplanera så effektiva som möjligt genom att exempelvis göra dricksvattenanläggningar till särskilda objekt, säger Anna Magnusson.
För Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) blev det en snabb omställning, från hög brandrisk till fokus på översvämningar.
– Det blev en omfördelning i fokus från brandriskprognoser och stöd med flygande skogsbrandresurser till att stödja med våra översvämningskarteringar och förstärkningsresurser i form av pumpar och barriärer, säger Mette Lindahl Olsson, enhetschef för naturolycksfrågor på MSB.
Samhällets ökade fokus på klimatanpassning märks också i de ansökningar om statsbidrag som MSB fått in i år. Riksdagen beslöt att öka bidraget från 25 miljoner kronor till 500 miljoner från 2022 samtidigt som en förordning beslutades som styr vad kommunerna kan söka bidrag för. De olyckstyper som omfattas är ras, skred, översvämning och erosion. MSB har i år fått in ansökningar på totalt 820 miljoner kronor för projekt som kommuner vill genomföra för att minska risken att samhället drabbas vid naturolyckor.
– Skogsbränder, översvämning, värmeböljor, ras och skred blir vanligare och mer omfattande till följd av klimatförändringar och därför blir det förebyggande arbetet allt viktigare. Kommuner, länsstyrelser med flera måste identifiera risker, sårbarheter och vidta åtgärder för att förebygga olyckor och andra negativa klimateffekter, säger Mette Lindahl Olsson på MSB.
